COMPARSA TARTALO KONPARTSA
TARTALO KONPARTSA 2022. urtean jaio zen Zizur Zendean bertako txikiek eta haien erraldoiak bultzatuta. Gaur egun, 3 erraldoi eta kiliki batek sortzen dute konpartsa.
Ferroviario erraldoia izan zen lehendabizikoa, Erreniegako Hilobiak erakundea oparituta.
La COMPARSA TARTALO se formó en 2022 en la Cendea de Zizur por la motivación de los txikis de la zona y sus propios gigantes. Hoy en día, cuenta con 3 gigantes y un Kiliki.
El gigante Ferroviario fue el primero de la comparsa, donado por la asociación Fosas del Perdón.
Beste biak SORGINA eta TARTALO dira, euskal mitologiako pertsonaiak irudikatzen dituztenak. Azkenik TXINURRI kilikia, Baternaingo kontzejuak eskuzabaltasunez utzitakoa. Hiru hauek Eskuartean egindakoak dira.
Después están SORGINA y TARTALO, figuras significativas de la mitología vasca. Son realizadas por Eskuartean, Imaginería Festiva. Al igual que TXINURRI, kiliki que representa a una hormiga y fue realizado para la localidad de Paternain por el mismo taller.
FERROVIARIO
Baternainen 1936.urtean akatutako 8 burdin-langileei omenaldia egiten dio eta Erreniegako Hilobiak erakundeak konpartsari oparitutako erraldoia da.
Este Gigante fue regalado por la asociación Fosas del Perdón como homenaje a los 8 ferroviarios fusilados en 1936 en Paternain.
SORGINA
Erraldoi honek Nafarroan XIV eta XVII. mendeen artean sorginkeria egotzita jazarri zituzten emakumeei omenaldia egiten die.
Daraman burukoa XVI. Mendean Euskal Herrian janzten zuten. Kasu honetan, emakume alarguna bigarrenez ezkonduta dela jakinarazten du.
Homenaje a las mujeres que fueron perseguidas bajo la acusación de brujería entre los siglos XIV y XVII. El ‘burukoa’ que lleva es una prenda diaria de Euskal Herria del siglo XVI. En este caso, nos viene a decir que es una mujer viuda que se ha casado por segunda vez.
TARTALO
Zendeako kontakizunen artean pertsonai esanguratsua da. Erreniegan bizi den begi bakarra, izugarrizko indarra eta gizakiaren haragia oso gustokoa duena.
Es un personaje significativo de los cuentos de la Zendea. Vive en Erreniega, tiene un ojo en mitad de la frente, es conocido por su insaciable apetito por la carne humana y su descomunal fuerza.
TXINURRI
Azaroaren 1ean Baternaingo herrian Txinurri eguna ospatzen da. Herritik kalejira, eta ondoren txiki-gazteendako askari bat prestatzen da.
Hortik dator TXINURRI kilikiaren izena, eta inurri baten antza du.
Una de las fiestas de la localidad de Paternáin es ‘Txinurri’, una celebración que se lleva a cabo el 1 de noviembre y que incluye una ronda infantil y una merienda. El nombre ‘Txinurri’ proviene del término en euskera ‘iñurri’, que significa ‘hormiga’.






















